Main

februari 21, 2008

Aktuell debatt om betyg

Debatt är begärd i riksdagen om förslaget på nytt betygssystem, nedan följer mitt första anförande.

Talman,
Betygsfokuseringen och betygshetsen har drabbat den svenska skolpolitiken. Betygen har upphöjts till att bli den viktigaste frågan i skoldebatten. Det är den inte. Viktigare är frågor som att rusta upp slitna skolor och skapa en bättre arbetsmiljö, mindre klasser, elevernas rätt till utbildade lärare som har tid och resurser att göra ett bra arbete. Viktigare än att bara diskutera fler betygssteg är att försvara tanken på en likvärdig skola med rätt till kunskap och bildning för alla och därför bekämpa privatiseringar och vinstintresse i skolan.

Continue reading "Aktuell debatt om betyg" »

maj 30, 2007

Kvällens skoldebatter

Vi har ikväll haft två debatter i riksdagen angående disciplinära åtgärder, betyg och nationella prov. Nedan följer mina anföranden och som vanligt kan man gå in och se hela debatten i efterhand här och här.

Lärare kan beslagta mobiltelefoner

Den här debatten handlar inte om ifall elever ska få känna sig trygga i skolan eller inte, den handlar inte heller om ifall eleverna ska ha arbetsro i skolan eller inte. Den här debatten handlar om bilden av skolan.

Alla elever har rätt till arbetsro. En lösning är att ge resurser till mindre grupper. För det behövs fler lärare, men också olika typer av pedagoger. Vi behöver rektorer som inte har i uppdrag att göra tusen och en saker, utan som kan ägna sig åt och fullgöra sitt uppdrag att vara ledare för den pedagogiska verksamheten. Det behövs också en utvecklad elevdemokrati. Det är inte vi i riksdagen som ska sitta och bestämma vilka ordningsregler som ska gälla i skolan, detta är något som ska utformas gemensamt av elever, lärare och rektorer på respektive skola. Diskussionen om vilka ordningsregler som ska gälla ska vara levande, det är bara så man kan skapa en bred förankring och en bra efterlevnad.

I sin iver att visa på handlingskraft drar regeringen till med enkla lösningar på svåra problem, samtidigt för man bort skolan från det demokratiska arbetssättet som vi länge strävat efter och tar tillbaka disciplinskolan – en omodern skola som lärare, elever och hela samhället förlorar på.

Regeringen målar upp en bild av den svenska skolan som ett slagfält där ett krig mellan elever och lärare utkämpas. Ett av de största och mest akuta problemen tycks, enligt regeringen, vara att elever tar med sig föremål till skolan i syfte att störa verksamheten. Det är anledningen till att denna ändring av skollagen genomförs nu och inte i samband med den mera genomgripande förändringen, som tidigare aviserats.

Jag delar inte den skildringen av skolan. Det är inte den bild jag får när jag är ute på skolor, det är inte heller den bild jag får när jag talar med lärare och elever. Den senaste attitydundersökningen från Skolverket målar inte heller upp en sådan bild, tvärtom så visar den att allt fler elever är engagerade och trivs med skolarbetet. Att elever och lärare känner allt större tillit till varandra.

Continue reading "Kvällens skoldebatter" »

maj 1, 2007

Första maj är vår dag!

Här är det tal jag höll i Luleå idag:

Äntligen har vi fått en regering som lyssnar på arbetarna.
Så skriver Per Schlingman, moderaternas partisereterare, i dagens Expressen i ett försök att ta över första maj, men första maj är vår dag!

Över hela landet demonstrerar vänstern idag och vi har ett gemensamt - en stark och uppriktig längtan efter rättvisa. Oavsett om vi är studenter eller har ett arbete, oavsett om vi är homo eller hetero, oavsett om vi är arbetslösa eller pensionärer… kamrater… oavsett kön, oavsett etnisk härkomst, oavsett ålder, inkomst, bostadssituation… oavsett våra skillnader så vill vi nå målet om ett rättvist Sverige.

Över hela världen demonstrerar vänstern idag. En del för sådant som vi sedan länge uppnått – rätten att säga sin mening, för rätten att organisera sig i partier och fackföreningar.
På andra platser får man mötas i smyg, eller gå ut med risk att förlora både liv och hem.
I de Palestinska områdena kräver man fred. I ockuperade länder som Irak, Västsahara och Afghanistan kämpar man idag för sin självständighet.
Vi får aldrig glömma att visa solidaritet med dem som lever i vår omvärld för vi har alla samma mål – rättvisa.

Continue reading "Första maj är vår dag!" »

april 11, 2007

Grundskolan och gymnasiet

Om en stund ska jag upp i två kammardebatten som gäller grundskolan och gymnasiet. Nedan följer de anförande jag ska hålla. Debatterna kan ses på webb-tv här.

Fru talman
Ledordet för vänsterpartiets skolpolitik är likvärdighet. Kunskap är makt därför verkar vi i vänsterpartiet för att alla barn i skolan ska ha samma möjligheter att skaffa sig kunskap och utvecklas efter sina egna förutsättningar och behov oavsett bakgrund. Det betyder inte att alla ska vara lika. Tvärtom, olikheterna måste få utrymme för att skolan ska bli en plats för mångfald och demokratisk samverkan mellan människor i ett jämlikt samhälle. Skolan spelar en central roll för att ge alla en grund att stå på och för att ge eleverna de redskap som behövs för att utvecklas i skolan, men också resten av livet.

Om den sociala bakgrunden inte ska slå igenom kan resurserna inte fördelas som idag, vi kan inte sätta samma pris på varje elev. Mer resurser måste gå till skolor och områden där behoven är stora.

Skolan ska vara kompensatorisk så att skillnader i elevernas bakgrund motverkas och inte har någon betydelse för utbildningen. Därför menar vi i vänsterpartiet att skolarbetet ska göras på skoltid med stöd och hjälp av lärare. Många elever kan inte få den tid och studiero de behöver hemma och vi kan inte heller ha ett system som förutsätter att föräldrarna har kompetensen eller möjligheten att ge den hjälp och det stöd barnet behöver. Bedömningarna av elevernas prestationer ska göras på grundval av deras kunskaper och inte på vilka hemförhållanden de har.

Det är i grundskolan eleverna tillsammans med sina lärare ska bygga upp sin studievana och studieteknik, detta är inget som uppnås per automatik genom antal hemläxor. Därför anser vi att det måste bli tydligare att skolplikten ska uppfyllas i skolan, men också att skolplikten motsvaras av en rätt till kunskap, en rätt till bildning.

För att lyckas med detta behövs inte fler prov, betyg eller disciplinära befogenheter. Det behövs fler utbildade lärare och mindre grupper, insatser som stimulerar lärandet och ökar lusten att lära, det behövs insatser som möjliggör för lärarna att kunna uppfylla sitt uppdrag och ge varje elev det stöd de är i behov av. Sådana insatser har vi inte sett röken av, tvärtom är detta insatser som den borgerliga majoriteten förvägrar skolan.

Continue reading "Grundskolan och gymnasiet" »

mars 28, 2007

Högskoledebatt

Här är mitt anförande som jag höll i dagens kammardebatt om bl a högskolestyrelserna och kårobligatoriet:

Herr talman
Regeringen föreslår att högskolelagen ska ändras angående hur ledamöter utses till styrelser för universitet och högskolor. Lärosätena själva ska utse ett flertal av styrelseledamöterna och rektor ska kunna vara ordförande i styrelsen. Avsikten med förändringarna är enligt regeringen att ”avpolitisera” styrelserna och att värna den akademiska friheten.

Universitet och högskolor är statliga myndigheter och finansieras till största del av offentliga medel. En grundläggande demokratisk princip vid skattefinansierad verksamhet är att skattebetalarna ska ha möjlighet till insyn. Den nuvarande ordningen där regeringen utser en majoritet av ledamöterna i universitets- och högskolestyrelserna innebär att allmänheten får en viss insyn i och ett visst inflytande över verksamheten. De flesta universitet och högskolor är också mycket nöjda med det arbete som dessa representanter för allmänintresset har uträttat.

Vänsterpartiet kan inte se att det nuvarande sättet att utse styrelseledamöter på något sätt har hotat den akademiska friheten. För oss handlar akademisk frihet om att fritt få formulera problem, ställa frågor, publicera forskningsresultat, välja arbetsformer inom forskning och utbildning o.s.v. Med regeringens förslag finns det däremot en risk att endast personer som förespråkar samma intressen som lärosätet utses till ledamöter i styrelsen. Maktkoncentrationen inom lärosätet kommer då att öka vilket kan begränsa friheten för studenter och anställda. Det är dessutom oklart vad som kommer att hända med student- och lärarrepresentationen i styrelserna eftersom det i propositionen aviseras ytterligare förändringar av styrelsernas sammansättning och av hur ledamöterna ska utses.

Här är frågor rörande resurstilldelning av betydligt större betydelse för den akademiska friheten, såsom vi i Vänsterpartiet definierar den. Det pågår för närvarande en utredning om resursfördelningssystemet för forskning och det hade varit lämpligt att regeringen hade inväntat resultatet av den utredningen innan den föreslog förändringar, som sägs påverka den akademiska friheten.

Vänsterpartiet avvisar också förslaget om att ta bort det stycke i högskolelagen som säger att regeringen inte bör utse någon som är anställd vid en högskola till ordförande i samma högskolas styrelse. Det skulle innebära att rektor kan vara ordförande i styrelsen. Man frångår därigenom den allmänna principen i både offentlig och privat verksamhet att ha en tydlig rollfördelning mellan den verkställande ledningen och styrelsen. Det skapar inte bara en otydlighet vad gäller ansvarsfördelningen utan försvagar styrelsens kontrollfunktion.
Regeringen lyckas inte klargöra varför högskolorna måste ha en annan organisation än övriga myndigheter. Det finns heller ingen tydligt motivering varför förändringen måste genomföras så snabbt.

Continue reading "Högskoledebatt" »

november 9, 2006

Vi måste ge förutsättningarna

I riksdagen har det under tre dagar pågått allmänpolitisk debatt. Jag ska strax in i och debattera under ämnet Skola, utbildning, forskning. Nedan kan du ta del av mitt anförande:

Redan i årskurs fem når elever med högutbildade föräldrar kunskapskraven i betydligt högre grad än elever vars föräldrar har låg utbildning. Det visar resultaten från 2006 års ämnesprov som Skolverket publicerade i måndags.

Continue reading "Vi måste ge förutsättningarna" »

augusti 18, 2006

Det behövs en rejäl satsning på kulturen

Min inledning till den kulturpolitiska debatten på Göteborgs Konserthus idag:

Det är en omöjlighet att välja ut bara tre viktiga frågor på kulturområdet, eftersom grupperna och konstarterna är så många fler. Men min upplevelse och frustration inför de budgetförhandlingarna jag varit med om är att kulturens anslag generellt måste öka. Kulturbudgeten är för liten för att höja den individuella visningsersättningen eller för att lösa pensionsfrågan för scenkonstnärerna eller för att svensk film ska kunna fortleva.
Vänsterpartiet går till val med löfte om att skapa 200 000 nya jobb i offentlig sektor. En andel av de jobben ska återfinnas inom kultursektorn.
Kulturbudgeten måste öka med åtminstone 700 miljoner till 1 miljard. Det vi vill ta ifrån trossamfunden räcker inte för alla de satsningar vi vill och som bör göras.

En annan satsning vi vill ha är på barnens kultur. Det var efter en motion från vänsterpartiet som Aktionsgruppen för barnkultur tillsattes. När de i våras lämnade sin slutrapport presenterade de en rad bra förslag som Vänsterpartiet vill se förverkligade. Däribland ett handslag för barnkulturen där 300 miljoner kronor per år (år 2007-2010) avsätts för satsningar på barnkulturen och finansieras med Svenska Spels överskott. Det är inte acceptabelt att skillnaderna i kultur för barn är så stora från kommun till kommun eller region till region.

Något som också skiljer sig beroende på var i landet vi befinner oss är tillgången till bibliotek. Kommunerna har inte skyldighet att hålla med mer än ett bibliotek i varje kommun, vilket har lett till att många viktiga filialer lagts ner för att inte tala om vad den svaga bibliotekslagen inneburit för glesbygden. Därför vill vi ha en skärpt bibliotekslag, vi vill ha en politik som säkrar tillgången till bibliotek i samhällelig regi. Det ska också vara en politik som driver på utvecklingen av bibliotek som motsvarar de krav som ställs i ett samhälle som präglas av tekniska landvinningar, men också av många olika språk och delkulturer.

Slutligen så har jag blivit ombed att berätta om min största kulturupplevelse i år. De flesta kulturupplevelserna jag har haft i år är kopplade till min son i form av musik, dans och teater, men det var inte någon av dom jag tänkte ta upp här. Utan det var när jag var i Paris i slutet på april, jag var där en och halv dag på ett möte med anledning av den franska regeringens förslag om försämrad arbetsrätt för ungdomar. Mötet hade varit hela lördagen och på söndag eftermiddag skulle jag flyga hem igen, jag tänkte att jag kan ju inte ha varit i Paris och inte sett Eiffeltornet och Champ Elysée med Triumfbågen. Jag kollade på klockan och bestämde mig för att göra ett till måste-besök. Jag satte mig på metron till Louvren, köade i närmare en timma och sprang sedan genom hela franska nationalskatten för att slutligen få se Mona Lisas blick och leende och konstaterade att så liten var den ju inte innan jag sprang vidare för att hinna med flyget, vilket förresten var på håret, men det är en annan historia.

augusti 16, 2006

Den stora festen

Detta tal höll jag som hedergäst vid bygdemusikalen Den stora festen:

Kulturen är sällan ett ämne för de stora valtalen och de prestigefyllda tidningarnas debattsidor. Ändå är kulturen grundläggande för så mycket: för hur vi mår och hur vi förhåller oss till varandra. Jag känner mig därför hedrad att få inleda den här föreställningen med några ord om mitt förhållande till bildning och kultur.

Jag har inte gjort många teaterbesök i mitt liv, jag tror faktiskt att jag kan räkna gångerna på mina tio fingrar och ändå få några fingrar över. Jag minns en föreställning i skolans gympahall någon gång på lågstadiet, sen dröjde det till högstadiet eller gymnasiet när vi tvingades till ett teaterbesök på Göteborgs stadsteater. Såklart var det ju en pina att behöva genomlida en pjäs av en död gubbe, såklart. Vi såg Moliéres Tartuffe och jag var fast efter tio minuter. På bussen hem såg vi lagom pinade ut och kommentarerna var i stil med: det va la okej. Men jag minns fortfarande den där upprymdheten som jag fylldes av. Tyvärr räckte inte den gången eller de andra två besöken vi gjorde med skolan att jag blev en flitig teaterbesökare.

Continue reading "Den stora festen" »

maj 1, 2006

Stärk arbetsrätten

Idag har jag 1 maj-talat i Borås och Trollhättan. Läs mitt tal nedan och lyssna på inslag i SR Sjuhärad.

Kamrater,
Inatt kom jag hem från Paris.
Där har folket stoppat den planerade uppluckringen av anställningsskyddet. Folket vann och regeringen fick backa.
Det är en seger för alla de ungdomar och miljoner fransmän som i flera veckor demonstrerat på Frankrikes gator.
Men kampen om trygga jobb är långt ifrån över.
Högerpaktens attacker mot det svenska anställningsskyddet fortsätter.
Maud och centern håller fast vid sitt förslag om att unga under 26 år ska kunna sparkas från en dag till en annan utan att få veta varför.

Continue reading "Stärk arbetsrätten" »