En skollag på tvärs med verkligheten
Efter många förseningar har regeringen nu presenterat ett förslag till ny skollag. Det är ett förslag som omfattar 1 167 sidor och jag vet inte hur mycket djupdykningar journalistena hinner med innan deadline. Jag har läst den och är inte imponerad. Några av mina synpunkter har jag nedtecknat här:
- Jan Björklund pratade på presskonferensen om en satsning på elevhälsan, den kan jag inte se. Enligt nuvarande skollag skall det finnas skolläkare och skolsköterska. I framtiden ska det endast finnas tillgång till elevhälsopersonal. Räcker det att skolan ligger i samma kvarter som en vårdcentral? Regeringen säger också att det inte är meningen att fler ska anställas inom elevhälsan. Ska man anställa en kurator får man med andra ord sparka en sköterska. Dessutom tar man bort den paragraf som slagit fast att elevhälsan ska vara kostnadsfri.
- Det har höjts röster för att stärka rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid, något som en del kommuner dragit in. I förslaget befriar regeringen kommunerna helt från att erbjuda omsorg på kvällar, nätter, veckoslut och i samband med större helger. Varför inte stärka barnens rätt till omsorg genom att införa en skyldighet för kommunen att göra en individuell behovsprövning?
- När Jan Björklund var i opposition ansåg han att obehöriga lärare inte skulle kunna få fast anställning i skolan. Nu när han verkligen har makt att förändra vill han avvakta ytterligare ett tag. Alla barn ska ha rätt till utbildade lärare, det är helt obegripligt att Björklund går ifrån det kravet.
- De skärpta reglerna för de fristående skolorna är inte tillräckliga. Björklund säger att barn med funktionsnedsättning ska få stärkt valfrihet för att välja skola, men han ställer inga tillgänglihetskrav på skolorna. Det vill säga om du sitter i rullstol och skolan saknar ramper och/eller hissar så har skolan inte skyldighet att fixa det.
- Med de nya bidragsreglerna för de fristående skolorna kommer de att generera ännu större vinster till sina ägare. Redan i dag är vinsten inom privatskolebranschen en halv miljard. Det behövs regleringar för såväl vinstutdelning som driftsformer.
- Det görs heller ingen satsning på fritidshemmen. Kvaliteten har försämrats kontinuerligt med allt mindre personal och större grupper. Det behövs tydligare regler för vilka förutsättningar som krävs för fritidshemmens verksamhet och för att de ska kunna vara ett stöd i elevernas lärande. Fler elever måste också få rätt till plats i fritidshem.
- Ett riktigt dåligt förslag är förbudet mot att läsa upp betygen på Komvux, det kommer att leda till att färre kommer att välja kurser på en högre nivå och att fler ”väljer” att få icke godkänt. Vi behöver inte beskära vägarna till högre utbildning. Särkilt i tider som dessa är vuxenutbildningen av stor vikt. Vi ska inte heller behöva cementeras fast i val som gjordes när vi var femton år. Saker händer i livet och då bör man få ha rätt till en andra chans!
- Det är bra att lagen om skolbibliotek nu lyfts in i skollagen (tidigare i bibliotekslagen), men det måste också definieras vad ett skolbibliotek är och vilka syften det ska fylla. Det krävs också tydliga regler om vilken personal som behövs och vilken utbildning som ska krävas.