Rossana Dinamarca

Den senaste Pirls-undersökningen visar att svenska 10-åringar har halkat ner från en förstaplaceringen (2001) till en sjundeplats när det gäller läsning, detta skriver bland annat Svenska Dagbladet om idag.
Svenska Dagbladet tar upp några förklaringar till det minskade läsandet:

- Färre läser böcker på fritiden och finns inte lika mycket böcker i hemmet som tidigare.
- Kortare texter på webben med fler bilder har gjort att det blivit en större konkurrens om läsutrymmet.
- För mycket egna studier och för lite tid för analys av texter som lästs är några av svagheterna som Skolverket ser i dagens ­undervisning.
- Knappt en tredjedel av eleverna går på en skola med en bibliotekarie.

Det är bara tråkigt att läsa om minister Björklunds, återigen, bakåtsträvande förslag; återinrätta lågstadiet och lågstadielärarna. Den här låtsade handlingskraftigheten främjar inte läslusten för eleverna.
För knappt sex månader sedan beslutade kulturminister och regeringen att strypa medlen till En bok för alla, som kunnat erbjuda bra, billiga barn- och ungdomsböcker. Att köpa en bok för 34 kronor är lätt att köpa, men att köpa en för 198 eller 249 kronor är svårare. En bok för alla har varit betydande inte bara för att föräldrar ska kunna erbjuda sina barn en god läsning, men också för förskolor och skolors möjligheter att ha böcker i skolan.
Ett annat kapitel är biblioteken och skolbiblioteken; Som nämns i artikeln så är det knappt en tredjedel av eleverna som har har tillgång till en skolbibliotikarie. Skolbibliotekens standard är väldigt varierande och står sällan öppna hela skoldagarna. För att stimulera till läsande är det viktigt att ha ett öppet skolbibliotek med en skolbibliotikarie som kan ta sig tid att hitta böcker som barnen gillar.
Skolverkets kritik om svagheterna i undervisningen när det gäller att gemensamt analysera vad man läser bottnar nog inte i att vi inte har lågstadielärare, utan snarare i att skolan blivit allt mer resultatinriktad, har större klasser, mindre och snedfördelade resurser.