Här kan du läsa hela debatten om FRA i riksdagen på torsdagen. Jag deltog.
"Men vi i Vänsterpartiet kommer inte att låta oss luras till att gå med på luddiga eller flummiga kompromisser i FRA-frågan. Vi kommer inte att gå med på att det är okej att massavlyssna danskar, norrmän eller ryssar bara man inte avlyssnar svenska medborgare. Varför skulle mitt hotmailkonto behöva avlyssnas men inte min vanliga riksdagsadress? Varför skulle det vara bättre att avlyssna mina e-postmeddelande från en tjänsteresa i Bryssel till en kompis i Norge än mina meddelande från hemorten i Kista till kompisen nere i Skåne? "
Läs båda mina inlägg i sin helhet på nästa sida.
Anf. 19 KALLE LARSSON (v):
Fru talman! Det är nu några månader sedan riksdagen med mycket knapp majoritet röstade igenom en lag som innebär massavlyssning och kränkning av enskilda människors integritet och möjlighet att kommunicera ostört med varandra. Det var en mörk dag i riksdagens historia. Det var ett ödesdigert beslut. Det var visserligen inte det första i raden av integritetskränkande beslut som riksdagen har fattat. Det finns en rad andra. Men det är ett av de mest allvarliga.
Vi har hela tiden från Vänsterpartiets sida motsatt oss integritetskränkande förslag. Vi har röstat emot och bekämpat dem med alla de medel som vi har kunnat finna stå oss till buds. Det har många gånger skett i stor tysthet, eftersom medier och andra inte har varit intresserade och engagerade.
Skillnaden den här gången var att nu hade folk vaknat. Den tyngd som motståndet mot FRA-lagen har uppvisat har uppenbarligen bedövat både regeringen och flera av de borgerliga partierna. Under sommarmånaderna har man våndats något hiskeligt i Centerpartiet och Folkpartiet, och också en och annan moderat har nog tyckt att det har varit lite jobbigt.
Försvaret för lagstiftningen har tagit sig fantastiska uttryck. Vi har fått höra att eftersom Georgien attackerade Sydossetien måste Sverige har massavlyssning av sina medborgare. Det kanske är det mest häpnadsväckande argumentet i raden av märkliga försvarsargument för den här lagstiftningen.
Senast nu i dagarna påstår sig Centerpartiet ha funnit en ny lösning där just svenskar ska undantas från den här massavlyssningen, men de kan inte förklara tekniskt hur det ska gå till. Folkpartister har gått ut i medier och presenterat att de vill riva upp lagen, vilket de hade kunnat göra, eftersom flera av dem är ledamöter av riksdagen, vid det tillfälle då det verkligen gällde, det vill säga när lagen röstades igenom i kammaren.
Jag ska försöka att inte vara alltför hånfull. I ärlighetens namn är det väl utmärkt att folkpartister, centerpartister och en och annan ytterligare från de borgerliga partierna har vaknat och börjat reagera och agera. Det är bra om vi kan få en diskussion och rent av kan komma överens om att det finns allvarliga problem när det gäller integriteten med den lagstiftning som riksdagen har antagit.
Men vi i Vänsterpartiet kommer att låta oss luras till att gå med på luddiga eller flummiga kompromisser i FRA-frågan. Vi kommer inte att gå med på att det är okej att massavlyssna danskar, norrmän eller ryssar bara man inte avlyssnar svenska medborgare. Varför skulle mitt hotmailkonto behöva avlyssnas men inte min vanliga riksdagsadress? Varför skulle det vara bättre att avlyssna mina e-postmeddelande från en tjänsteresa i Bryssel till en kompis i Norge än mina meddelande från hemorten i Kista till kompisen nere i Skåne?
Det finns en rad problem med de påstådda lösningar som har presenterats i dagarna. Det här är inte en fråga som i första hand behöver utredas. Det här är inte en fråga som i första hand behöver diskuteras mer. Det här är en så allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och den personliga integriteten att det enda rimliga svaret på vad man ska göra med FRA-lagen är att riva upp den innan den har trätt i kraft.
Anf. 23 KALLE LARSSON (v):
Fru talman! Låt mig börja med något så häpnadsväckande som att ge Sten Tolgfors rätt i ett par avseenden. Den historieskrivning som Sten Tolgfors ger uttryck för är ju den riktiga. Förslaget togs fram under en socialdemokratisk regering även om man också under perioder omarbetade och från andra krafter inom regeringen försökte stoppa förslaget. Den historieskrivningen är riktig.
Det är också riktigt iakttaget att det finns skillnader mellan oppositionspartierna. Det stämmer att vi inte ser något behov av att man först river upp FRA-lagen och sedan bestämmer sig för en utredning om hur FRA-lagen ska se ut. Vi förstår inte riktigt logiken i det. River man upp FRA-lagen har man sedan ingen FRA-lag.
Därefter kan jag nog inte ge Sten Tolgfors rätt på särskilt många punkter. Det är fortfarande inte med ett enda ord riktigt motiverat varför försvarsministern tycker att massavlyssning är så viktig att försvara. Varför ska man massavlyssna svenska eller utländska medborgare? Varför ska man utsätta människor för den integritetskränkning detta innebär? Man måste ändå ha något slags motiv och inte bara makt och majoritet i kammaren, framstampad genom nattliga kompromisser och tårar i talarstolen. Man måste ha något slags politisk argumentation också, och om den ganska taffliga argumentation man presenterade den 18 juni är den enda som finns, alltså att det finns stor risk för terrordåd, har man inte kommit särskilt långt i att motivera sina politiska beslut.
Låt det vara otvetydigt sagt: Vänsterpartiet har hela tiden varit motståndare till massavlyssning av det svenska folket, och det kommer vi att fortsätta vara. Vår viktigaste uppgift just nu är att samla motståndet mot FRA-lagen så att vi kan se till att den rivs upp innan den ens har trätt i kraft.