På DN-debatt idag presenterar den borgerliga alliansen sin gemensamma skolpolitik. Det är värt också att notera vad man inte skriver om i artikeln (även om tekniken är lömsk - det erkännes). Inte ett ord om jämställdhet, skoldemokrati, inflytande eller pedagogik. Vad man väljer att ta upp är förstås också en politisk fråga.
Som så många gånger förr är det förstås en del riktiga problembeskrivningar som regeringen har tagit som sin uppgift att blunda för, men också förslag som skulle leda bakåt. Långt bakåt. För syftet med förslagen - som i förbifarten sagt är ganska lika varandra med ändå ihopsatta till en lista - är att öka skilnaderna mellan elever. Högre krav, fler betygssteg, svårare antagning. Och så förstås en gammal klassiker, se till att inte alla linjer förbereder för högskolestudier. Det kan låta förrädiskt bra att inte alla skoltrötta elever skall behöva läsa in högskolebehörighet. Men det är ett ifrågasättande av en av de mest grundläggande reformerna som arbetarrörelsen drivit igenom inom skolpolitikens område i modern tid.
Efter att ha bott och gått i skola i Jonsered, ett gammalt brukssamhälle utanför Göteborg, känns historiens vingslag igen. Där, för inte många årtionden sen, kom till varje avgångsklass fabrikens representant på besök. Han frågade eleverna var deras föräldrar arbetade och gav så beskedet; då är du också välkommen till svarven, bandet, kontoret på måndag! Din framtid avgjordes av var du föddes. I arbetarlängorna vid fabriken, tjänstemannabostäderna närmare kyrkan eller herrgården med utblick över sjön Aspen. Bland arbetarrörelsens absolut största insatser har varit att utmana detta; du skall själv kunna avgöra din framtid, med bildning som vapen forma din egen väg. Och vi har nått långt. Den sociala snedrekryteringen är definitivt inte avskaffad, men har minskat avsevärt sett över tid. Och det krävs mer, inte mindre, utjämning. Jag påminner mig en fem år gammal debatt som då riktade sig mot moderaterna, men som håller också idag:
"Moderaterna påstod inför debatten att man skulle presentera sitt ”program för en bättre skola”. Den som kan sin TV-Disney skulle kunna svara med en parafras på Djungelboken: ”Nåja, det gick ju ganska fort.” Istället har vi fått höra en massa vackra ord som bör granskas noga. Klär man av den moderata skolpolitiken den täckande guldlasyren är det den gamla råa klasskolan som träder i dagen, det är befästande av maktskillnaderna mellan tjejer och killar. Om man skrapar på ytan är det hårdare tag för att skapa lydiga elever, det är skolan som utbildningsmaskin för näringslivets krav. Ser man igenom den tomma retoriken blottläggs ökad segregation mellan dom som är födda med guldsked i mun och dom för vilka livet är en kamp för värdighet."
Läs hela anförandet på nästa sida.
Aktuell debatt om skolan
Kalle Larsson, vänsterpartiet
Fru/herr talman,
Moderaterna har begärt den här debatten mot bakgrund av att för andra året i rad uppfyller färre elever behörighetskraven till gymnasieskolans nationella program. Visserligen skulle det kunna förklaras med att lärarna på grundskolan nu använder det nya betygssystemet annorlunda än det tidigare, men det är likväl alarmerande uppgifter som är värda att ta på största allvar. Det räcker inte att svara att en rad undersökningar visar att den svenska skolan står sig väl i en internationell jämförelse. Vi måste sätta sökarljuset på de mörka fläckarna och arbeta för att förbättra skolan.
Men jag vill redan nu vända mig till moderaterna och till Bo Lundgren: Vi vet vad ni håller på med. Ni inbillar er att ni skall få det skolpolitiska initiativet genom att systematiskt peka på varje brist och beskriva det som en katastrof. Vi har inga problem att ta den debatten. Vi gör er inte tjänsten att låtsas som om ingenting finns att kritisera, som om allt är som det skall, för så är det inte. Inte alls.
Men frågan om hur skolan skall utvecklas är i högsta grad en politisk, en ideologisk, fråga. Det är skillnad på partiernas skolpolitik. Mest skillnad är det förstås mellan just vänster och höger. Låt mig ge några exempel på vägval där vi står på olika sidor, exempel som också kan tjäna uppgiften att presentera vänsterns syn på hur skolan måste förändras.
fru/herr talman,
Låt oss för det första tala om pengar. För även om skolans problem inte kan lösas med bara ökade resurser så är det en avgörande fråga. Om alla – tjejer såväl som killar - ska få det stöd de behöver krävs fler anställda i skolan och det kostar pengar. Därför är det utmärkt att vänsterpartiet fått gehör för våra envisa krav på mer pengar till kommunerna och till skolan. I den senaste budgeten avsätts 17,5 miljarder till skolan fram till år 2006, då anslaget kommer att vara uppe i 5000 kronor per grundskoleelev. Det är pengar som väl behövs, eftersom nedskärningarna under de borgerliga åren i början av 90-talet var kraftiga på många håll i landet. Vänsterpartiet kommer att fortsätta kämpa för än mer pengar till kommunerna och till skolan, medan moderaterna i sitt budgetförslag drar ner de pengar som kan användas till skolan med 4 miljarder kronor år 2001, och sedan fortsätter neddragningarna år efter år efter år..
Vänstern satsar pengar på skolan – högern skär ner.
För det andra: Vänsterpartiet har flera gånger varnat för explosionen av privata – så kallade fristående – skolor. Att det främst är välutbildade och höginkomsttagare som söker sig till de fristående skolorna för sina barns räkning bekräftades nyligen av både Skolverket och Kommittén välfärdsbokslut. Segregationen ökar och med den klasskillnaderna. Allt med högerns intensiva stöd medan vänsterpartiet föreslår stopp för vinstdrivande skolor och ett kommunalt veto mot etableringen av fristående skolor. Vår utgångspunkt är att skolan självklart skall bedrivas i offentlig regi och att det där skall finnas utrymme för pedagogiskt nytänkande.
Vänstern menar att skolan skall vara en mötesplats, en skola av mångfald – högern skapar uppdelning och åtskillnad, en enfaldig skola.
För den som - för det tredje - vill skapa en skola där läroplanen faktiskt kan genomföras finns inga hållbara argument för att ha betygen kvar. Förbättrade utvecklingssamtal kan ge den information som elev och föräldrar behöver för att förbättra skolarbetet, och liksom Skolverket nyligen konstaterat sker antagningen till gymnasieskolan bättre betygsfritt. Högern vill istället ha fler betygssteg och fler skriftliga prov, som naglar fast elever och lärare i en hierarkisk maktordning och som luktar gammaldags auktoritär katederskola.
Mot kritiskt tänkande, helhetssyn och skoldemokrati står korvstoppning, ytinlärning och underkastelse.
Se där tre exempel på motsättningen i svensk skolpolitik, och mellan vilka poler debatten står. Vänster och höger. Mellan vänsterpartiet och moderaterna.
Fru/herr talman,
Moderaterna påstod inför debatten att man skulle presentera sitt ”program för en bättre skola”. Den som kan sin TV-Disney skulle kunna svara med en parafras på Djungelboken: ”Nåja, det gick ju ganska fort.” Istället har vi fått höra en massa vackra ord som bör granskas noga. Klär man av den moderata skolpolitiken den täckande guldlasyren är det den gamla råa klasskolan som träder i dagen, det är befästande av maktskillnaderna mellan tjejer och killar. Om man skrapar på ytan är det hårdare tag för att skapa lydiga elever, det är skolan som utbildningsmaskin för näringslivets krav. Ser man igenom den tomma retoriken blottläggs ökad segregation mellan dom som är födda med guldsked i mun och dom för vilka livet är en kamp för värdighet.
Moderaterna har valt sida. Låt mig med all önskvärd tydlighet framhålla att det har vänsterpartiet också. Bo Lundgren har valt sida. Mellan oss – en avgrund.
Kommentarer (7)
Jodå. Det mesta de skriver pekar mot mer av en elitskola. Några synpunkter på LO:s förslag? Som bla gick ut på att slopa målet om 50% till högskolan.
Skrivet av P. | december 28, 2005 12:59 EM
Skrivet den december 28, 2005 12:59
Tyvärr låter det bättre att "alla ska vara med" än vad det i praktiken har visat sig vara. Du får gärna läsa på min blogg om konsekvenserna av en röd skolpolitik. ALLA ska skjutsas in på universitet. Varför då? Alla vill ju inte. Alla är ju inte lika. Och du behöver nog inte bekymra dig om jämställdheten etc, som du tar upp. Folk är lite för medvetna för att sluta bry sig om jämställdheten vid ett eventuellt blått styre. Det är de blåa också - jag gillar iaf jämställdhet, inflytande och allt det där du säger.
Skrivet av Älva | december 28, 2005 3:47 EM
Skrivet den december 28, 2005 15:47
Tyvärr låter det bättre att "alla ska vara med" än vad det i praktiken har visat sig vara. Du får gärna läsa på min blogg om konsekvenserna av en röd skolpolitik. ALLA ska skjutsas in på universitet. Varför då? Alla vill ju inte. Alla är ju inte lika. Och du behöver nog inte bekymra dig om jämställdheten etc, som du tar upp. Folk är lite för medvetna för att sluta bry sig om jämställdheten vid ett eventuellt blått styre. Det är de blåa också - jag gillar iaf jämställdhet, inflytande och allt det där du säger.
Skrivet av Älva | december 28, 2005 3:47 EM
Skrivet den december 28, 2005 15:47
Vill gärna att du löser mina problem med att ha utbildats till socialbidragstagare, det är endast liberalerna som i mitt tycke kommer med konstruktiva förslag hittills. :(
Skrivet av Älva | december 28, 2005 3:51 EM
Skrivet den december 28, 2005 15:51
Vill gärna att du löser mina problem med att ha utbildats till socialbidragstagare, det är endast liberalerna som i mitt tycke kommer med konstruktiva förslag hittills. :(
Sorry att jag råkade dubbelposta, ett misstag...
Skrivet av Älva | december 28, 2005 4:19 EM
Skrivet den december 28, 2005 16:19
Som lärare OCH vänsterpartist så är jag splittrad i skolfrågorna, jag ska redogöra för några saker om du är intresserad:
"Bland arbetarrörelsens absolut största insatser har varit att utmana detta; du skall själv kunna avgöra din framtid, med bildning som vapen forma din egen väg." Detta ställer jag mig helt bakom - självklart! Och det ska vara gratis att plugga!
När det gäller behörighet till högskola och att "minska skillnaderna" mellan eleverna så tvekar jag. Ingen kan ifrågasätta att om skolan tillförs resurser i form av fler lärare för att minska klassernas storlek så kommer fler elever att nå målet för Godkänd.
Men det finns elever som ändå inte kommer att kunna nå dessa mål - de har inte förutsättningarna. Det kan bero på mognad, vilket i så fall innebär att de kan nå målen någon gång i framtiden som vuxenstuderande.
Det ställer också krav på att skolan kan tilltala alla och eftersom eleverna är olika så krävs många olika modeller för att lyckas med detta. Attityder från hemmet spelar också in och jag är inte säker på att skolan kan vinna alla elevers (och föräldrars) förtroende - som krävs för att studierna ska lyckas.
Jag anser (faktiskt) att vi skadar eleverna genom att påtvinga dem undervisning som de är absolut ovilliga att ta tillgodogöra sig. Jag har sett att anpassad studiegång, då de fått praktik någon dag i veckan, stärkt dessa högstadieelever. Elever som strulat och skolkat har kommit i tid till praktikplatsen och där noggrant skött sina uppgifter. Har skolan "misslyckats" med dessa elever i ett tidigare stadium?
Dessutom upplever jag att vänsterpartiet har varit ganska osynliga i skolfrågor. Jag har ännu inte läst alla motioner till kongressen, men vid en överblick så känns det inte som det kommer att förändras de närmaste åren. (Jag får väl komma igen med några motioner till nästa kongress.)
Skrivet av Tomas Jonsson | december 28, 2005 9:36 EM
Skrivet den december 28, 2005 21:36
Det var bättre på 70-talets skola. Allt var inte bättre förr, men skolan var det. Man fick se "Älgarna demonstrar" på 35mm och lära sig att äta naturens eget godis.
Skrivet av 70-tals Per | januari 1, 2006 1:35 EM
Skrivet den januari 1, 2006 13:35