ALLTID RÖTT

Evo Morales har enligt uppgifter sent inatt tagit hem 51% av rösterna i presidentvalet i Bolivia, och ännu en latinamerikansk nation kan inleda befrielsen från den nyliberala plåga man levt under alltför länge. Programmet handlade om en tydlig vänsterpolitik och Morales har av motståndare, och DN som ovan, kallats för "kompromisslös".

Nyhetsrapporteringen är värd en kommentar i sig. När TT intervjuar folk i La Paz beskrivs de som är kritiska -tre av fyra intervjuade - som "nervösa". I pappersversionen av söndagens DN ges den här artikeln underrubriken "Kokaodlarnas anförare Evo Morales kan rubba landets nuvande jämvikt", vilket säger en del om farhågorna från de etablerade skikten i USA, Bolivia - och i Sverige. För ovanlighetens skull skrivs det en del om valet i svenska medier. Men sällan får Morales tala själv. I en exklusiv intervju i tidningen Flamman får han det. Läs. Bland annat svarar Morales på frågan vad som kommer att vara det viktigaste för den regering som han ska leda:

"Att skapa rikedom och bekämpa fattigdomen, det är det viktigaste. Att förvalta våra naturtillgångar på ett ansvarsfullt sätt. Att bilda en regering innebär att man skapar en familj som ska arbeta tillsammans. Och vi ska då tillsammans utrota fattigdomen. I det här utvecklingsprojektet så måste staten vara den centrala aktören och skapa bättre boende, sport, utbildning. Staten måste vara motorn i att generera välfärd. Vi ska nationalisera oljan och gasen och skogarna. I många fall har administrationen av företagen varit katastrofal. För att utveckla landet går det inte att ha kvar den koloniala och nyliberala modellen. Vi vill beskatta de transnationella företagen på ett rättvist sätt. Genom kreditbanker ska de små och medelstora företagen, där idéerna och jobben, finns hjälpas fram. De stora jordegendomarna måste fördelas. De som är produktiva kommer respekteras, men de improduktiva storgodsen ska fördelas ut till landlösa bönder. Vi måste påbörja en process en omfördelning. Och vi kommer också att satsa mycket på ny teknik, industrialisering och automatisering."

Uppgiften är inte enkel. Att i en nation indriven på den bakgård USA byggt upp, där de transnationella storföretagen vittjar vinster på naturtillgångar omsätta majoritetens önskan om snabbt förbättrade levnadsvillkor i praktisk politik, i förändring. Om bara hälften kan göras innebär det en ny framtid för de fattigaste i Bolivia, en ny start som väl behövs. Latinamerika fortsätter att visa vägen.