ALLTID RÖTT

När debatten om de sk apatiska flyktingbarnen ånyo blossar upp är det viktigt att veta hur frågan behandlas tidigare. Vi har drivit frågan länge, se här, här och här till exempel. Det är en uppvisning i att myndigheter och regering nonchalerat barnens situation och vid flera tillfällen antytt att de skulle ha fejkat.

Vad är det då som händer nu? Jag ger kommentarer i DN idag:

- Migrationsverket ägnar sig åt ett generellt skuldbeläggande, grundat på uppgifter som vilar på mycket osäker grund. Det hävdar Kalle Larsson, vänsterpartistisk riksdagsledamot, efter att ha tagit del av uppgifterna om att verket har polisanmält ett tiotal barn. - Självfallet kan man inte utesluta att det finns några fall där barnen har farit illa på grund av föräldrarnas agerande, säger han. Samtidigt känns det som att Migrationsverket tar på sig en politisk roll och spelar på fördomar.

Citaten bygger på det här uttalandet, och också de kommentarer som ges av Henry Ascher mfl är intressanta att läsa. Självfallet skall misskötsel åtgärdas och eventuella brottsliga handlingar beivras, därom råder ingen tvekan. Men det migrationsverket gör är att fullfölja en ofta använd princip; använd det (i det här fallet eventuella) enskilda fallet av felaktigt beteende för att misstänkliggöra alla. Och regeringen låter det ske, istället för att göra nåt såväl genom att se till att sociala myndigheter agerar som för att lösa situationen för alla de svårt sjuka barn som borde fått stanna för länge sen.

Uppdatering: Jag tycker jinges kommentar också är läsvärd. Liksom Tony Johanssons.